Änglar finns även på försäkringskassan, tro det eller ej

Hade gjort helt fel när jag fyllt i planeringen för föräldraledigheten, så denna månad skulle jag helt plötsligt bara få en tredjedel av mitt vanliga belopp/månad. Fick panik, tänkte på hur vi skulle fixa månaden om jag bara fick så lite.... Tänkte att jag ringer och pratar med dem och förklarar situationen, kanske får jag böna och be lite, eller spela helt dum... Men kvinnan som svarade var otroligt trevlig och förstående, jag behövde bara tala om vad som hänt och hon sa att det ska vi fixa! Så nu får jag ytterligare en utbetalning redan på måndag och månaden är räddad!
Tänk att det finns änglar även på försäkringskassan.....

Kusinen Elin vill mata Oliver (som vanligt)

Lite om allt och inget....

Nu har jag slarvat tillräckligt länge, måste komma ihåg att skriva lite också!

Här är allt som vanligt, livet fortsätter vare sig man vill eller inte, dagarna bara flyger förbi känns det som. Vi fortsätter med olika smakpotioner, vissa uppskattas medan andra ratas snabbt. Vi försökte ge Oliver smörgåsrån (tips från barnsköterskan) men det var nog det äckligaste Oliver någonsin smakat. Vilka grimaser alltså!! Han grinade verkligen illa och spottade allt han förmådde, så det blir puréer som serveras.

Vi har även hunnit få en tid då vi ska träffa en genetiker och en av Olivers läkare, den 14/10, ska bli intressant. Men jag tror ju inte att denne genetiker har mer information till oss ang kromosom 7 men vi kan kanske bistå med lite.

Vi har även fått en tid, den 13/10, då vi ska träffa några på barn-hab här i stan för att prata om Oliver och hans framtida hjälpbehov (om det blir så), vi har ju ingen aning om vad som kommer att visa sig. Men det behöver ju inte vara något som visar sig heller, det är det bara tiden som kan visa vad som ska bli....

Så har Olivers morfar fyllt 60 år, vilket firades på ett lugnt sätt. Det var bara vi i närmaste familjen som var där, pappas systrar och mamma kommer ner till Gävle i oktober och firar honom då.
Min pappa är sjuk, han behöver en levertransplantation pga sjukdom, så han orkar inte så mkt som tidigare. Det är något som tär på oss alla, vi är ju vana att se honom på ett annat sätt, man vet aldrig vad livet för med sig.....

Ny favoritmat!

Grön ärtpuré, Oliver älskar grön ärtpuré!
Han fick smaka på det idag i sin smakportion och blev helt galet förtjust, när jag inte var snabb nog med skeden för ytterligare lite så snuttade han på haklappen som var full med ärtpuré den med. Han premiärsatt i sin matstol också, en liten stund, vilket han uppskattade!

Deja vu....

Tittade på tv imorse, inget ovanligt med det (sker en stund varje morgon), tittade på "Okänd diagnos" på tv4 fakta. Programmet handlade om en nybliven familj, när deras lilla bebis föddes så var hon inte rosa/röd som man tror att nyfödda bebisar ska vara. Hon var mer blå/lila och mådde uppenbarligen inte bra, läkarna konstaterade att hon hade hjärtfel och det blev transport med helikopter till ett annat sjukhus.... Kan säga att jag frös till is, det var som om det var min familj det handlade om. Det stämde så väl med vår historia.... Så hela dagen har mina tankar vandrat runt kring allt som hände i början på maj, allt som vände vårt liv upp och ned. Men som vi inte skulle vilja byta mot nåt, Oliver är ju det bästa som hänt vår familj!

Men vi har en hel del frågetecken kvar, vi vet ju inte vad framtiden för med sig vad gäller kromosomfelet, men vi grubblar inte alltför mkt på det.

Besök av yngsta kusinen....Elin ÄLSKAR Oliver

Om Oliver kissar på doktorn så gillar han doktorn....

Var till läkaren igår med Oliver, en läkare (dr. Hedberg) som vi inte träffat sen Oliver föddes, jag minns honom inte men Juan gjorde det.
Vi hade fått tiden för att vi skulle kunna ställa lite olika frågor och för att denna doktor även jobbar på habiliteringen här i stan. Vi pratade om olika saker som vi märkt av på Oliver och andra saker vi undrar över. Han kollade och lyssnade på Oliver, som svarade med att nästan kissa på doktorn....., doktorn var "nöjd" i alla fall med vad han hörde och såg.
Han sa att det kommer en genetiker hit till Gävle om ca 4 veckor och undrade om vi var intresserade av att träffa honom. Självklart sa vi, om vi inte kan få mer info om Olivers kromosomfel så kan vi kanske i alla fall bidra med info. Det kommer väl säkert att födas flera barn med liknande fel och det skulle kännas bra att kunna bidra med nåt i alla fall.
Sen pratade vi lite om hab också och att vi kommer att få en tid för att få info om hab och träffa personalen. Just nu tror jag inte att vi behöver så mkt hjälp men det känns bra att etablera en kontakt nu, för vi vet ju inte vad som väntar.... Men Juan och jag säger som så att vi tar ev problem när de uppstår, det finns ingen anledning att hetsa upp sig över nåt vi ändå inte vet.

Smakportioner....

I fredags introducerade vi nåt nytt i Olivers liv, smakportioner. Oliver tog det hela bra, han verkade tycka att det var gott faktiskt. Han mumsade och mumsade.
Jag hade tänkt att vi skulle börja med potatis men Juan ville hellre att vi skulle börja med morötter. Hans argument var att åtminstånde ett av hans barn "ska" äta morötter, och det verkar ju ha varit lyckat. (Juan har en dotter på 17 år som bor hos oss)
Så denna helg har Oliver prövat detta med annan sorts mat än mjölk och det verkar gå hem.
Detta har ju naturligtvis förevigats med fotografier och nån videosnutt, så nu ska jag bara lista ut hur man gör korten små nog för att få plats i bloggen....

Stora killen!!

Var till BVC igår och mätte + vägde lilleman, han har både vuxit och blivit lite tjockare! Hela 58,3 cm och 4950 g, inte illa!! Han växer så det knakar, precis som det "ska" vara. På en månad har han vuxit 1,6 cm och ökat 500 g i vikt. När jag ser det så här så verkar det inte vara så mkt men för Oliver så är det väl godkänt!
Fredagen den 5/9 är en stor dag, Oliver ska få smaka på potatis, (jag ska berätta om hans reaktion sen), undrar vad han kommer att tycka?! Det utvisar sig.

Dags att gå till optikern....

Skulle ta ut mina glasögon ur mitt glasögonfodral tidigare och olyckan var framme.... På nåt sätt så hade en del av glasögonen "vridit" på sig och när jag skulle fixa dem så gick det så illa att detta par nu är delat i 2 delar..... Mindre roligt!
Så nu använder jag mina reserv-glasögon som jag inte är så förtjusta i. Men nöden har ingen lag. Dessa har samma styrka som det trasiga paret men jag gillar dem inte av olika anledningar.

Tredje gången gillt

Igår var jag till sjukhuset för att kolla hörseln på Oliver, för tredje gången.... Hans täppta näsa har gjort att det inte funkat mer än på ett öra, har inte tvivlat på att han hör men det är ju sånt som ska göras. Denna gången sov Oliver som tur var och hans näsa var alldeles tyst, så det funkade! Nu har vi klarat den biten också!
Om det inte hade funkat denna gång så skulle det ha blivit en annan sorts undersökning, som skulle ta mkt längre tid.
Ja ja, jag är glad att nu veta att min lille son hör som han ska på båda öronen. (en sak mindre att tänka på)