Vilken dag...

Dagen igår var allt annat än rolig....

Det hela började ca 5.30 på morgonen av att telefonen ringer, det är Juans bror som ringer -han behövde lite stöd- han hade klivit på fel tåg och skulle nu missa flyget till Spanien. (han fick köpa en ny biljett och åkte idag istället)

Nästa händelse var att jag försov mig med ca 30 minuter, skulle på utbildning - jag hann dit i tid

Ca 8.30 så ringer min mobil, det är Juan som nästan är hysterisk och "skriker" att jag måste komma hem för Oliver har kört ner för källartrappan med gåstolen. Jag kastar mig naturligtvis ut i bilen och kör olagligt fort hem, under färden ringer Juan igen och undrar om han ska ringa efter ambulans jag säger gör det. Ringer min mamma så att hon kan hämta hunden. Väl hemma så är Juan helt uppstressad men ambulansen är på väg så jag plockar snabbt ihop vad som kan behövas om vi måste stanna över natten på sjukhuset, speciellt hjärtmedicinen som inte är så pass vanlig att den finns på sjukhuset. (vi beställer från Gbg) Oliver var otroligt lugn, nästan för lugn, han är ju aldrig stilla i vanliga fall men nu var han helt stilla/lugn hos Juan. Juan och Oliver far med ambulansen och jag kör efter med bilen och vagnen. Först är det väntetid på akuten och sen vill läkarna att vi ska gå upp barnmottagningen för observation under dagen till att börja med. Uppe på avd. så är det kontroller varje halvtimme, försöken att ta bltr gick inte så bra men det hade jag inte räknat med heller och så skulle sköterskorna lysa Oliver i ögonen för att se om pupillerna drog ihop sig - det gjorde de varje gång. Och varje gång sköterskorna lös Oliver i ögon så skrattade han, han har precis lärt sig vad en lampa är och tycker att det är hel-kul när han ser att det lyser.
Efter att ha varit halva dan på avd. så tyckte vi att Oliver var sig lik och vi ville åka hem, inget problem bara vi lovade att komma tillbaka om han blev sämre eller så.

Till råga på allt detta så blev lilleman förstoppad under natten och hade svårt att sova.... Kan säga att det släppte på morgon och det var jag som stod i vägen...... Blev till att byta kläder.... Men huvudsaken är ju att det släppte!!

Gåstol för utomhusbruk

Idag har det hänt grejer här!
Jag har funderat på om det skulle finnas nån typ av gåstol för utomhusbruk, Oliver varken kryper eller går ju ännu, och att sitta i vagnen eller bli buren hela tiden är inte att tänka på. Han vill röra på sig, inte vara stilla!
Så jag ringde Olivers sjukgymnast på fm och pratade med henne om detta och hon sa att det finns en modell för just utomhusbruk men kanske var Oliver för liten för den... Så det blev till att mäta innerbenlängden på honom, 25-26 cm blev resultatet. Det visade sig att den lägsta stolen var som minst 27 cm... Men som sjukgymnasten sa så växer ju Oliver hela tiden och till en början så kanske han kan ta sig fram på tå. Det finns även ett handtag som vi kan hjälpa till med. Så nu är det en sådan beställd och den kommer inom några dagar!!

Så här ser den ut: http://www.etac.se/se/StartPage/Produkter/Junior/Ga/Bronco/

Pappa och farfar

Idag är det precis 6 månader sen min pappa gick ur tiden, kan inte förstå att det redan gått så pass lång tid sen jag såg honom senast.... Idag är det som nyss sagt precis 6 månader sen pappa dog och idag tog min farfar sitt sista andetag och somnade in.
Farmor och farfar hann precis fira att de varit gifta i 65 år.

Sov gott farfar

Unique

Vi är ju medlemmar i en förening som heter Unique och nu har de hittat en familj med en flicka som har nästan samma kromosomfel som Oliver. Så nu gäller det att skriva ihop ett brev och skicka till den familjen, hoppas att vi kan få lite mer info om vad som kan vänta OLiver i framtiden. (deras flicka är ca 10 år)

Tiden flyger förbi....

Här är allt som vanligt, inga större problem med andra ord. Men mamma Ann är ofta trött, ska bli skönt att vara mammaledig över sommaren!!
Oliver har vuxit på sig en del nu, i alla fall om man tittar på hans tillväxt-kurva på BVC, från att ha stått stilla ett tag så pekar kurvan numera rakt uppåt!! Men det blir nog ännu bättre efter att vi fått kontakt med dietisterna på hab, de har inte hört av sig än.... Men jag har pratat om det med vår kurator.

Det är så skönt ute nu, man får en riktig vårkänsla! Det blåser ljumma vindar, snön smälter för fullt, tussilagon börjar komma liksom snödropparna och krokusarna! Härligt!!