1 år har gått

Idag är det precis 1 år sen Oliver genomgick sin hjärtoperation, men det känns som om det skulle vara längre sen. Min lille pojke har ju blivit stora killen och ligger just nu och sover middag i mammas och pappas säng, på övervåningen, alldeles själv. Det kunde jag inte ens se framför mig då när vi var nere i Gbg, då gällde det ju "bara" att överleva, att komma vidare. Tänk att läkarna ens övervägde att INTE operera Oliver, denna lille pojke som sprider så mkt glädje och värme runt sig. Han som alltid skiner som solen (nästan iaf)! Jag har önskat många gånger att alla de läkarna som ens tänkte tanken på att inte ge Oliver en chans skulle se honom nu, denna pojke som ständigt skrattar och verkligen älskar livet! Undrar vad de skulle tänka då...